Det är plusgrader… Snösjoken på taken glider ner och hamnar på backen med en duns… Det snöar för att liksom fylla på tomrummet som blir, eller???

Igår var mormors lille Elis här.. ”Noffa” (morfar) som gillar att fiska plockade ihop ett fiskespö åt Elisen. Och detta med risk att få ögon utstuckna… Noffa förstod inte bättre.. Hehe! Nåja, vi klarade oss alldeles utmärkt och har alla ögon i behåll! Filmade gjorde vi och går det bra så hamnar nog filmen här så småningom! :

Mormor letade i garderoben och hittade massa med skojiga leksaker som spreds ut i hela lägenheten! Dockor, troll, pussel och lite duplo bitar.. Penna och papper kom fram också, men mormor fick inte den teckningen, utan Elisen tog med den hem…

Jag blev ordentligt sur igår också… Trots Elisen…

Min rabiata garagegrannekärring har en förmåga att få mig arg…

Ovanpå henne bor en liten dam på ca 85 år.. Jag gick förbi igår och pratade med damen. Då kom min rabiata garagegranne ut och ”trodde”(?) att jag pratade med henne??? Hon började oja sig om att den lilla damen på 85 år öste ner den snö som kommit på sin balkong framför hennes dörr, när hon talat om att det minsann fanns massor med ställen man kunde slänga ner snön på istället framför hennes dörr… Hon hade minsann artros och kunde bara sopa bort snön.

Jag blev så himla arg, så jag bara gick.. Sen har jag funderat hela natten på vad jag skulle ha svarat henne.. ”-Tror hon att en liten dam 1.60 hög och 85 år skulle ha tagit en skyffel tung blötsnö, lyft upp den över balkongräcken (1,20cm högt) och kastat ner framför hennes dörr.. Om hon nu tittade uppåt så skulle hon se att snön på taket siktade på backen… Det är ju så klart den som ramlat ner framför hennes dörr.. Och det kan ju varken den gamla damen (som också fick sin beskärda del av snön) hon eller absolut inte jag rå för..

Och hade min rabiata garagegranne kärring varit mer vänlig (och inte så ogin och elak) så hade nog säkert någon snäll granne hjälpt henne med skottningen. Men är man ogin och elak, så får man nog allt klara sig själv. För är det en sak jag lärt mig så är det att man blir bemött av andra såsom man bemöter andra. Vänlighet och leende föder vänlighet och leenden och tvärtom.. Och det är förb-skat svårt att vara vänligt mot min rabiata garagegranne kärring…

Jösses vad skönt det var att få detta ur huvudet! Tack för att ni lyssnade!

Kramisar och GLAD VÅR på Er!